söndag 13 januari 2008

•• Buzan - sagotant ••

Läste en blogg för ett par dagar sen om något som hänt på ett flygplan och jag minns en story som min vännina berättade. En sån där solskenshistoria som man bara blir glad i hela kroppen av att höra.

Min väninnan skulle ut och flyga och på planet hamnar hon bredvid en mörkhyad dam och hennes två barn. Damen har stora pråliga ringar och flygvärdinnorna passar upp på henne, så min väninna får intrycket av att det är en betydelsefull person. Säkert pratar de inte svenska, tänker hon. Varför hon ens tänkte så minns hon inte.

Min väninna sitter vid fönstret i stolen intill sitter den lilla 4-åriga tösen och fördriver tiden med att rita. Plötsligt tappar tösen en krita på golvet, min väninna tar upp den och räcker den mot flickan och ler, hon vet ju inte på vilket språk hon ska tilltala den lilla tösen.

Det går någon minuter sen hör hon fuck you!

Va i hela fridens namn, tänker min väninna, sitter ungen och säger fuck you?

-Fuck you!, ännu en gång hör hon det, hon vänder sig mot damen som nu sitter och ler ett sånt ljuvligt leende så det gnistar om de vita tänderna. Min väninna blir lite förbryllad, tänker så det knakar och kommer strax på att tösen inte alls säger fuck you utan thank you.

Det visade sig att de visst var svenskar och att tösen troligen snappat upp ordet från tv, och ville vara lite artig. Visst är väl barn söta!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Du buzan!! Du å Baristan borde gänga er.. Ni verkar ju va som Humle och dumle, helan å halvan, kling å klang, albert å herbert, starchky å hatch, jr å suellen, ronny å ragge, tord å sven, Steve å Phil Mahre, sonny å crocket....

Buzan sa...

hahaha... så du säger, nu blir jag jag ju generad. *rodnar klädsamt*

Tack för din charmiga kommentar!